De uppblåsbara båtarnas historia börjar redan år 880 f.kr. då man kom på idén att blåsa upp djurskinn som man använde för att ta sig över floder. Denna teknologi användes bland annat i Assyrien och Kina, men det tog lång tid tills den evolutionerade och blev mer lik dagens gummibåtar. År 1839 uppfanns uppblåsbara pontoner i England, som testades av Duke of Wellington. Den teknologin började ständigt förbättras och år 1844 hade man redan med sig uppblåsbara cirkelformiga båtar vid arktiska expeditioner. År 1920 marknadsfördes pneumatiska båtar i Tyskland och började då även användas av den tyska armén. Både Zodiac och RFD påstod sedan att de hade uppfunnit den uppblåsbara båten på 1930-talet. Under andra världskriget skedde många innovationer bland transportmedel och då började även gummibåtar produceras i stora mängder i militära syften. Både uppblåsbara räddningsflottar och beväpnade båtar konstruerades.
Gummibåtarna hade dock inte slagit igenom starkt i civila världen innan 1952, då Dr. Alain Bombard seglade över Atlanten i en uppblåsbar båt utan vatten och mat med sig. Båten han använde sig av motsvarar nu en 4,7 meter lång Zodiac Mark III. Färden tog över två månader och gjorde Bombard till en viktig figur i den upplåsbara båtens historia. Det finns nu en hel serie uppblåsbara båtar uppkallad efter honom. Han skrev en bok, ”Frivilligt Skeppsbruten”, som handlade om detta äventyr och hur han överlevde på fisk och plankton som han fångade upp. Boken blev en bästsäljare och bidrog till allmänhetens intresse för gummibåtar.
En annan man som har en betydande roll i uppblåsbara båtens historia är Jaques-Yves Cousteau, som är känd för sina undervattensfilmer som han började filma i mitten på 1950-talet. Han har åkt igenom i princip hela Nord- och Sydpolen och haft med sig uppblåsbara båtar, som bland annat har blivit attackerade av en val oc h bitna av en vithaj. Båtarna har dock klarat sig eftersom de var uppbyggda av flera sektioner, vilket är en stor fördel framför vanliga plastbåtar.
Man hade tidigare använt sig av en plank durk i uppblåsbara båtar, oftast gjord av gummi. Nu kom man på att man kan använda en uppblåsbar köl eller en köl av trä, vilket gjorde båtarna mycket mer manöverbara och lyfte även upp dem mer.
Materialet som uppblåsbara båtar och gummibåtar är uppbyggda av har utvecklats väldigt mycket genom åren. Från vanligt djurskinn till Hypalon och PVC. Hypalon hör till de dyrare materialen då det inte kan maskinlimmas. I fall man inte planerar att använda sin gummibåt under mycket krävande omständigheter så fungerar PVC utmärkt, men för användning exempelvis under vintertid är Hypalon ett mycket bättre val då det är mer tåligt för låga temperaturer. En vanlig myt är att uppblåsbara båtar är mycket ömtåliga och lätt kan punkteras och sjunka. Gummibåtar tål dock mycket mer än man kan tro och används i alla sorters miljöer årent runt. I många fall är gummibåtar just den mest tåliga och passande typen av båt.
Det förekommer ofta att man, när man snabbt ska gå av, kör gummibåtar rakt upp på klippor, vilket de klarar utan några som helst problem, medan andra typer av båtar skulle gått sönder av det. En bra gummibåtskonstruktion som växt fram under de senaste åren är RIB-båtar - Rigid Inflatable Boat (Hård uppblåsbar båt). Då omringar uppblåsbara pontoner ett hårt skrov. Denna typ av båtar har i många år använts i militära syften, vilket visar att den tål väldigt mycket. Det är dock svårare att transportera och plocka ihop dessa båtar, då det inte bara är att rulla upp och pumpa båten.
VÅRA KOMPISAR REKOMMENDERAR:
Våra samarbetspartners erbjuder Reklamfilmer i Stockholm samt professionell videoproduktion
Gummibåtar har en stor mängd fördelar. De är lätta att transportera, stabila, kräver inte mycket skötsel och är lätta att använda. De kommer i en stor variation av storlekar, som passar till alla möjliga syften, från amatörutflykter på sjön till allvarliga uppdrag till havs. De är även lätta, vilket gör att man inte behöver ha lika starka motorer på dem för att uppnå samma effekt som med andra båtar.